Psykologi
Under det första läsåret studerar du PS 1 Den aktiva och lärande människan, som är det obligatoriska studieavsnittet i psykologi. Kursen presenterar den psykologiska vetenskapen från olika synvinklar. Du lär dig att förstå hur människan fungerar som en helhet, där biologiska, psykiska och sociala faktorer samverkar och hur man forskar inom psykologin. Du lär dig att det finns olika psykologiska riktningar, som betonar olika saker. Du blir också skickligare på att förstå vilka faktorer som inverkar på hur bra du lär dig och hur det lönar sig att studera.
Om du vill fördjupa dig i psykologi avlägger du vanligtvis studieavsnitten 2, 3 och 4 under det andra läsåret. Du lär dig då om människans utveckling, informationsbearbetning, känslor och psykiska störningar. Under det tredje läsåret återstår sedan studieavsnitt 5, som behandlar personligheten och studieavsnitt 6, som är en repetitionskurs.
Om du vill avlägga studieavsnitten i annan ordning är detta möjligt, men du börjar med PS1, eftersom PS1 är obligatorisk och ger en allmän översikt av psykologin, som är bra att ha som grund när man fortsätter att fördjupa sig i ämnet. Du kan naturligtvis välja att avlägga bara vissa av de fördjupade studieavsnitten.
Religion
Under det första läsåret studerar du de båda obligatoriska studieavsnitten i religion. I RE 1 Religionen som fenomen – i judendomens, kristendomens och islams fotspår behandlar vi inledningsvis begreppet religion, dvs vad som är utmärkande för religiös tro och religiöst liv och olika religioners utbredning i världen. Också icke-religiösa föreställningar och förhållandet mellan religion och vetenskap diskuteras. Sedan fördjupar vi oss speciellt i judendomen och islam genom gemensam diskussion och arbete i grupper.
RE 2 Kristendomen i världen handlar om centrala riktningar inom kristendomen, bl.a. katolska kyrkan, ortodoxa kyrkan och olika protestantiska kyrkor, t.ex. den lutherska kyrkan. Du lär dig om kyrkornas uppkomst och lära, hur kristendomen ser ut i olika världsdelar och länder idag och om hur den syns och diskuteras i medierna.
Under det andra och tredje läsåret kan du sedan i de valbara studieavsnitten studera andra intressanta teman inom religionen, t.ex. de asiatiska religionerna.
Historia
Historia ämnet på gymnasiet består av tre obligatoriska studieavsnitt samt tre valfria. Därutöver har vi ett gymnasievist studieavsnitt i historia som följer på det andra obligatoriska studieavsnittet där fokus ligger på den allra senaste historien. Den brukar vi ta under det tredje studieåret i gymnasiet, eller så nära skrivningarna som möjligt.
Du inleder med det första obligatoriska studieavsnittet i historia det första året, HI01. Det obligatoriska studieavsnittet behandlar tidsmässigt stoft från början av människans allra tidigaste historia till idag med fokus på brytningsskeden i människans historia från samlare, jägare till jordbrukare. Floddalskulturer, antiken, medeltiden samt upptäcktsfärder och avslutas med industrialisering och globalisering.
Under första året kan du välja det fjärde studieavsnittet (HI04) som går genom samma period som det obligatoriska, men med lite andra ”glasögon”, dvs. kursen utgår från kultur- och idéhistoria och tar upp ämnen som antikens kultur, konstens och arkitekturens historia. Här går vi också in på amerikanska och franska revolutionerna. Studieavsnitett har sitt fokus på Europa och västerländsk historia.
Under andra året läser vi HI02, HI05 och HI06. Abiåret består av HI03 och HI07.
Om du under första studieåret vill läsa flera studieavsnitt i hissa än det första obligatoriska är det HI04 du skall välja. De övriga är bäst att spara till andra och tredje studieåret.
Samhällslära
Samhällslära består av tre obligatoriska studieavsnitt och ett valfritt. En grov indelning av studieavsnitten kunde se ut så här: SL01 är statskunskap, SL02 handlar om Ekonomi, SL03 fokuserar på EU och Finland i EU samt säkerhetspolitik och det frivilliga studieavsnitett SL04 behandlar juridik. I Katedralskolan har vi byggt upp studierna kring samhällslära på så vis att de tre obligatoriska studieavsnitten tar man under det andra året i gymnasiet och den valfria juridikkursen under abiåret eller strax före man skriver samhällslära. Vi har ett femte, gymnasievist studieavsnitt i samhällslära som förenklat kan kallas för en repetitionskurs inför studentskrivningarna.
Man kan avvika från den här rekommenationen om man vill skriva samhällslära på hösten under abiåret. Tågordningen borde ändå vara 1-2-3, dvs. att du tar dem i den ordningen. Då kunde du läsa SL1 under det första studieåret och de övriga studieavsnitten under det andra året. Juridikkursen är rätt fristående och kan också tas i ett tidigare skede om man så önskar, men bättre förståelse har man vanligtvis i slutet av gymnasiestudierna för det juridiska stoffet. De flesta når i alla fall bästa resultat genom att följa den tågordning som är uppsatt och planerad.
Vi brukar ha samarbete med ÅA då det gäller ekonomi och juridik och man är mera mogen för detta under andra och tredje året i gymnasiet.
Hälsokunskap
Hälsokunskap är ett tvärvetenskapligt läroämne med uppgift att främja den studerandes kunskaper om hälsa. Hälsokunskap omfattar förutom att behärska fakta och begrepp, även hälsorelaterade färdigheter, förmåga till självständigt kritiskt tänkande, fördjupad självkännedom och etiskt ansvar.
Hälsa ses som fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och tanken är att läroämnet ska ge den studerande förutsättningar att kunna uppskatta, främja och upprätthålla den egna och andras hälsa och en hälsosam miljö.
Det finns endast ett obligatoriskt studieavsnitt i hälsokunskap och det läser man vanligen under första året. Den som har ett större intresse för ämnet kan sedan läsa någon eller båda av de valfria kurserna.
Filosofi
Välkommen att läsa ett nytt, spännande läroämne som inte finns i grundskolan! Under det första, obligatoriska studieavsnittet (”introduktion i filosofiskt tänkande”) får man en helhetsbild över filosofiskt, kritiskt, kreativt och holistiskt tänkande. Också det andra studieavsnittet (”etik”) är gemensamt för alla: där funderar vi tillsammans på livets mening, etisk problemlösning och välmående.
Resten av kurserna är valbara. Kurs tre (”samhällsfilosofi”) innebär olika teorier av ett gott, hållbart samhälle. Den fjärde kursen (”sanningen”) består särskilt av vetenskapsfilosofi. Den femte kursen (”repetitionskurs”) är en repetitionskurs. Den sjätte kursen (”filosoficafé”) ordnas som en diskussionskurs i samarbete med de finska gymnasierna i Åbo.
Livsåskådningskunskap
Livsåskådningskunskap är ett tvärvetenskpaligt, fenomenbaserat och studerandecentrerat läroämne. Under studierna lär vi oss om identitet, mänskliga rättigheter, livsfilosofi, antropologi, sociologi och religionsvetenskap. De två första kurserna (”jag och det goda livet” och ”jag och samhället”) betonar individens egen identitet och dess förhållande till ett gott och dialogiskt liv. De övriga studieavsnitten (”kulturer”, ”åskådningar”, ”religioner och irreligiositet” och ”framtiden”) är valbara. De valbara studieavsnitten består av kultur- och framtidsforskning samt religionsvetenskap.